För det första så kom vi inte in förrän 1,5 timme efter vi kommit dit och han som inte ätit sen sju på morgonen var ju vrålhungrig (vi var där kl 13) och inte helt samarbetsvillig om man säger så. Den lugnande tabletten verkade inte hjälpa till alls, han var helt skogstokig när han skulle sövas. Jag och två sköterskor fick hålla fast honom när narkosläkaren försökte få fast masken över munnen, jag skärpte mig för han måste ju men tårarna var inte långt borta.
Att vara där själv med ensamt ansvar när man har panikångest...så där kan jag säga men det gick bra men eftersom jag har spänt mig hela dagen för detta är jag som ett utskitet päronskrutt nu. Längtar till sängen, J har sovit ett par timmar så klart så han är pigg som en lärka.
Öronläkaren sa att pärlan satt fast ordentligt och de hade aldrig fått ut den om han var vaken, nu ligger den här i en liten påse som en souvenir.
Personalen är helt fantastiskt med att både ta hand om barn och föräldrar. :-) Innan vi åkte hem fick han ett diplom, en jättefin nalle och en glitterring som han valde ut (pride here we come..)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar